Mellanrum
fredag 26 april 2024
Den senaste tiden
torsdag 11 april 2024
Ett hopp till en vår
Det är som det brukar vara, månaderna segar sig fram tills de inte gör det, tills de tar ett skutt och barnet plötsligt frågar när är det sommarlov mamma och man med förvåning svarar det är länge tills dess, det är ju... två och en halv månad?!
Vissa dagar transporteras jag bakåt till tiden då Minicyklisten var ett och Lillcyklisten tre, en av de jobbigaste perioderna under småbarnsåren. Ett treårigt barn med oberäkneliga utbrott i kombination med en ettåring som behövde passas varje sekund, det var så mycket bråk och svartsjuka och dagarna kändes evigt långa. Nu är det andra faser som synkas, återigen en treåring med ett humör som inte är av denna världen (plus långsinthet, inte en jätterolig kombination) denna gång tillsammans med det som kallas för "lilla tonåren" eller "sexårstrots". You do the math.
Det man lär sig är väl att försöka lyfta blicken, samt att de gånger man tappar det och slänger en bok i golvet av frustration över allt tjafs vid kvällsläsningen se till att det inte är en biblioteksbok man fördärvar.
Ikväll blir det författarsamtal på jobbet, denna gång har jag gladeligen anmält mig som frivillig intervjuare eftersom det är David Norlin som är gäst. Han har skrivit romanen Vikarien som precis har kommit ut, det var en väldigt fin läsupplevelse så det ska bli roligt att få ställa frågor till honom.
Jag vet inte, kommer kanske hjärnan småningom att vakna upp ur vinterdvalan? Det känns inte som om orden riktigt vill mig väl just nu, mest som om de staplas på varandra i en redogörande svada.
lördag 9 mars 2024
Iskall vår
tisdag 13 februari 2024
En tisdag i februari
Snön vräker ner, tiddelipom. Det är rätt vackert men jag hade gärna cyklat till jobbet nu, varje dag jag aktiverar en ny bussbiljett ångrar jag att jag inte bara köpte ett månadskort, snart uppnår jag maxgränsen. Jag är hemma med ett Minicyklisten som var febrig igår vid hämtningen, nu verkar han pigg och vi har både byggt lego och satt en bröddeg och på önskelistan står "att rita en robot som heter Samuraj xxx" och leka kurragömma.
Igår var det blixthalka och när jag butiken hade varit öppen ett kort tag såg jag hur de halkande människorna ute på gatan stannade till på samma ställe, gång efter gång. Till slut var jag tvungen att också gå ut och såg då den stora svarta rökpelaren som steg upp från den brinnande vattenparken Oceana. Det var som om hela Göteborg sattes på paus på något sätt, i alla fall i innerstaden. Jag är inte särskilt entusiastisk över alla stora byggen som är på gång runt omkring i stan, Karlatornet jag tittar på dig, men nog känns det deppigt att ett bygge som trots allt inte bara kan glädja turister och som nästan var klart totalförstörs.
Det var längesen jag vabbade bara det lilla barnet och han var så pass pigg att det gick att leka, efter dryga två friska veckor känns det helt okej att vara hemma. Det är tisdag, det är lågsäsong på jobbet, vi ska äta fastlagsbullar (ja ja semlor), kanske städa toan om jag känner mig inspirerad. En ganska okej tisdag med andra ord.
fredag 9 februari 2024
Saker jag inte vet något om
onsdag 7 februari 2024
Ett hopp till Februari
söndag 21 januari 2024
Prognosen
Den senaste tiden
Det har varit några bra veckor med bättre balans, eller så är det bara ljuset och den begynnande våren som trots bakslag ju kommer. Jag tänk...
-
Jag försöker ansöka om körkortstillstånd men kan enligt e-tjänsten inte göra det med mitt personnummer. Men att maila Transportstyrelsen ge...
-
Vi dividerar om vad vi ska laga till middag, alla alternativ känns dåliga, jag har ingen lust med något vettigt som barnen ratar för det har...
-
I början av sommaren fick jag ont i höften. Efter att ha joggat försiktigt men regelbundet flera gånger i veckan i månader slog det plötslig...